En politik för att införa fred och utveckling i Sydvästasien: Helga Zepp-LaRouches uttalande till regeringar samlade i FN

I det rådande otroligt tillspetsade läget i kriget mot Iran där USA och Israel laddar upp för att återuppta kriget, även om Trump fortfarande inte har bestämt att genomföra det, lägger Schillerinstitutets internationella ordförande Helga Zepp-LaRouche fram en fredsplan till regeringarna som samlas i FN på tisdag den 26 maj. Förslaget kombinerar Schillerinstitutets OASPLAN med fredsplanen utarbetad av Turkiets förre statsminister Ahmet Davutoğlu att föra in fyra nationer till medlare för att öppna Hormuzsundet.

Oasplanen kombinerad med Ahmet Davutoğlus Fredsplan måste komma in förhandlingarna i Säkerhetsrådet för att lösa Irankriget.

Helga Zepp-LaRouches uttalande till regeringar samlade i FN: En politik för att införa fred och utveckling i Sydvästasien.

Den 26 maj kommer Kina, i egenskap av ordförande i FN:s säkerhetsråd, att sammankalla ett möte under temat ”Att upprätthålla syftena och principerna i FN-stadgan och stärka det FN-centrerade internationella systemet”. Mötet äger rum vid ett historiskt vägskäl, där mänskligheten står inför valet att gå i en av två mycket skilda riktningar. Det oprovocerade och aggressionskriget mot Iran, och dess efterföljande effekter, har försatt Mellanöstern i ett dödläge som hotar att leda till en potentiellt ödesdiger allt värre global ekonomisk depression eller till och med ett globalt kärnvapenkrig. Samtidigt har mötena mellan president Xi Jinping och president Donald Trump i Peking öppnat dörren till en ny nivå av samarbete mellan världens två största ekonomier, vilket skapar en möjlighet att genomföra en helt annan politik än den som skapade dagens kris. Därför är detta ett mycket värdefullt ögonblick i historien, som inte får missas.

En sådan politik diskuterades och utarbetades faktiskt vid det senaste krismötet med Executive Intelligence Review (EIR) den 15 maj: ”Kriget mot Iran och den ’kontrollerade upplösningen’ av världsekonomin”. Där talade Turkiets före detta premiärminister Ahmet Davutoğlu, tillsammans med Irans ambassadör i Mexiko Abolfazl Pasandideh, FN:s före detta särskilda rapportör för Palestina Richard Falk och andra. Prof. Davutoğlu insisterade på att bilaterala förhandlingar mellan USA och Iran inte kan lösa den regionala krisen, och sade att endast ”ett omfattande regionalt ramverk” kan skapa hållbar fred. Han redogjorde för sitt senaste förslag som består av fyra sammanhängande frågor, där ”framsteg på en front är osannolikt utan parallella framsteg på de andra”:

Hormuzsundet: Bilda en koalition av betrodda mellanhänder såsom Turkiet, Pakistan, Malaysia och Indonesien för att förvalta sundet under ett mandat från FN:s säkerhetsråd.2. Kärnkraftsavtal: Upprätta ett nytt avtal där Iran deponerar anrikat uran i Turkiet i utbyte mot bränsle för civilt bruk, bekräftar sitt åtagande att inte sträva efter kärnvapen och får sin rätt till fredlig kärnenergi formellt erkänd av USA. Med tiden skulle regionen gå mot en värld fri från kärnvapen, ”inklusive de som innehas av Israel. (Det bör noteras att detta utgjorde grunden för Teheranavtalet från 2010, som Davutoğlu hjälpte till att medla fram tillsammans med Brasilien och IAEA, och som vid den tiden avvisades av USA:s president Barack Obama. Det är värt att notera att Brasiliens president Lula nyligen överlämnade ett exemplar av detta avtal till president Trump under sitt besök i Washington den 7 maj.)3. Regional säkerhetsarkitektur: En flerskiktad struktur för förtroendeskapande och regional säkerhet, som utvecklas mot ”ett Mellanöstern-motsvarighet till Helsingforsavtalet från 1975”.4. Palestina: Israel skulle erbjudas integration i arkitekturen – fullständig diplomatisk normalisering och formella garantier – i utbyte mot att man erkänner den palestinska staten och avslutar militära operationer i Libanon.Som svar på professor Davutoğlus idé föreslog Helga Zepp-LaRouche att den utvidgade Oas-planen för den ekonomiska utvecklingen av regionen som helhet skulle läggas till och komplettera initiativet. Efter år av utländsk intervention och krig behöver många länder där ”brådskande återuppbyggnad”, konstaterade hon, så ”varför inte låta de fyra regeringar du nämnde … lägga fram ett gemensamt utvecklingsperspektiv?” I slutändan ”måste man ha en modell som tjänar allas intressen”. Kina har redan visat att det är tekniskt möjligt att få öknarna att blomstra, påpekade Zepp-LaRouche.
”Jag håller helt med”, svarade Davutoğlu. ”Den bästa vägen till fred är ekonomiskt ömsesidigt beroende. Det finns ingen annan väg. Man kan underteckna fredsavtal, man kan anta många deklarationer, men den bästa vägen till fred är ekonomiskt ömsesidigt beroende. Så länge det finns ekonomiskt ömsesidigt beroende kommer ingen att starta ett krig. Ekonomiskt ömsesidigt beroende innebär alltså utveckling.” Det bästa svaret på detta krig, tillade Davutoğlu, är att skapa en känsla av ”regional tillhörighet, där man stöder varandra. Och jag delar helt din åsikt; vi kan sammanföra dessa förslag, en ram för en geopolitisk lösning, samt ett utvecklingsinriktat, visionärt projekt.”

Av de angivna skälen bör de kombinerade förslagen från Davutoğlu/Oas-planen läggas till dagordningen och diskuteras ingående vid det kommande extramötet i FN:s säkerhetsråd den 26 maj.”

Deltagarna i EIR:s rundabordssamtal enades därför om att skicka detta kombinerade förslag till de regeringar som sammanträder i FN:s säkerhetsråds extra session den 26 maj, med en begäran om att det ska beaktas vid detta möte. Även om FN-stadgan måste upprätthållas är FN ändå i akut behov av en reform som skulle ge den globala majoriteten en proportionell representation. En del av denna reform måste vara inrättandet av en ny säkerhets- och utvecklingsarkitektur, som måste ta hänsyn till varje enskilt lands intressen på planeten.

En kombination av Davutoğlus förslag och den utvidgade Oasis-planen kan utgöra en oumbärlig del av en sådan ny arkitektur.

Samtliga deltagare i EIR-rundabordssamtalet står redo att bistå ytterligare, om så krävs.

Med vänliga hälsningar

Helga Zepp-LaRouche
Grundare för Schillerinstitutet
Chefredaktör EIR
May 17, 2026

Läs uttalandet på engelska: https://schillerinstitute.com/blog/2026/05/17/to-the-governments-of-the-united-nations-a-policy-to-bring-peace-and-development-to-southwest-asia/

Underlag: